Vad är sant egentligen?

Vi har för en tid sedan kunnat läsa i DN om att en av tre sjuåringar har en egen smartphone vilket satte igång en liten debat i Sverige om digitaliseringen hos de unga. Denna nyhet kan man dock granska lite mer ingående vilket Hans Kullin har gjort där han analyserar vad som ligger till grund för denna artikel. Det visar sig att när Kullin granskar ursprungskällan så ser man att utvalet för antagandet om vilka barn som har en smartphone kan ifrågasättas. Läs gärna Kullins inlägg: DN har svårt med statistiken.

Jag tror att vi måste vara mer kritiska till det vi läser och inte ta det för sanningar. Det gäller inte minst för oss småföretagare som kanske baserar en del beslut utifrån uppgifter vi får från media. och vi blir så lätt lurade, särskilt när flera personer eller media skriver samma sak.Ett sådant exempel har florerat på Facebook under några veckor och du har säker sett texten som uppmanar användare på Facebook att bevaka sitt material då Facebook ändrat sina villkor, det trodde man i alla fall. Meddelandet kunde se ut enligt skärmbilden nedan:

Denna uppdatering spred sig mycket snabbt på Facebook

Nu visade det sig att detta ovan inte var sant men detta meddelande fick en sk. "Viral-spridning", dvs att den sprider sig som en löpeld över sociala medier, i synnerhet Facebook. Nu var det bara så att detta inte var sant alltså vilket vi kan läsa om i Christian Gillingers blogginlägg: Vem äger bilder och material som man delar på Facebook? Ytterligare läsning om detta finns i Firstpost.com i artikeln: The great Facebook hoax: Your content is not public property.

Vad syftet är med detta inlägg är rätt tydligt, undersök källor och ta dem inte för sanna eller korrekta, särskilt inte om alla uppdaterar samma information om och om igen, detta är ofta en varningssignal som säger: Ta det lugnt, posta inte denna post igen förrän du vet säkert att det är korrekt.